Min partner som håller på att lära sig svenska frågade mig en dag ”varför heter det att något ’står’ i tidningen?”… att något ”står” skriver verkar vara vara ett skandinaviskt påhitt, varför heter det så? Min teori är att det kanske kommer från att runstenar stod upp men hittade inga källor som kan bekräfta… men […]

”Har du varit dit än?” Det var en rubrik som en av mina kompisar reagerade på för ett tag sedan. Men kan man verkligen säga så? Klart att man kan säga så, om man är språkanarkist, men rent tekniskt sett är det inte korrekt. I svenskan har vi nämligen ord som uttrycker riktning och ord som uttrycker […]

Det kan vara svårt att veta när det vi ska använda ”de” eller ”dem”. Här kommer jag att gå igenom några tips att tänka på! Grundregeln är att ”de” används som subjekt på samma sätt som jag, du, han, hon, vi och ni, medan ”dem” är objekt på samma sätt som mig, dig, henne, honom, oss och […]

Varför använder vi ibland genom och från, och ibland igenom och ifrån? Finns det någon regel för detta? Nja, är väl det snabba svaret – men om orden fungerar som prepositioner eller fasta verbpartiklar har med saken att göra. Igenom/genom Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan genom och igenom: Sammansättningar […]

Ibland tar vi bort ”har” och ”hade” i meningar – varför? Verbet ”ha” i det svenska språket är ett hjälpverb som vi använder för att skapa perfekt och pluskvamperfekt tillsammans med supinum. Ord som ”sett”, ”smakat” och ”kommit” är exempel på supinum. Grundregeln är att supinum alltid måste ha hjälpverbet ”ha” framför sig, men ibland […]