Litteratism

Genom/från eller igenom/ifrån – när använder vi vad?

/

Emma

/

Varför använder vi ibland genom och från, och ibland igenom och ifrån? Finns det någon regel för detta?

Nja, är väl det snabba svaret – men om orden fungerar som prepositioner eller fasta verbpartiklar har med saken att göra.

Igenom/genom

Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan genom och igenom:

  1. Sammansättningar görs bara med ”genom” som förled: genomgående, genomsnitt, genomsyra, genomskinlig, genomgå, etc.
  2. Det finns ett fåtal ord med ”igenom” som senare led: därigenom, varigenom
  3. Ordet ”igenom” funkar ofta som en fast verbpartikel: “de fick igenom sina krav” eller “om du läser igenom denna blogg”. “Läsa igenom” och “få igenom” är alltså fasta fraser.

Man kan säga både ”vi åkte genom staden” och ”vi åkte igenom staden”. Det finns alltså ingen stilskillnad på ”genom” och ”igenom” som prepositioner – inget är bättre eller mer talspråkligt än det andra.

Ifrån/från

Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan från och ifrån:

  1. Sammansättningar görs bara ”från” som förled: frånskild, frångick, frånse, frånvaro, etc.
  2. Som senare led i sammansättningar är det ”ifrån” som används: härifrån, därifrån, varifrån, hemifrån.
  3. Som fast verbpartikel är det bara ”ifrån” som används: gå här ifrån, att säga ifrån, ta ifrån.

Inte heller här finns det någon stilskillnad när vi använder orden som prepositioner. Det är alltså ingen skillnad på ”Jag gick från skolan” eller ”Jag gick ifrån skolan”.

In:

5 responses to “Genom/från eller igenom/ifrån – när använder vi vad?”

  1. Victor Avatar
    Victor

    Det stor skillnad mellan orden genom och igenom.

    Om jag säger att jag går genom dörren, eller säger att jag går igenom dörren, då betyder det två helt skilda saker.

    Det förstnämnda innebär att jag går ut genom dörröppningen genom att använda mig av dörren.

    Det sistnämnda innebär att min kropp inte består av fast materia så att jag kan ta mig igenom väggar och stängda dörrar. Om dörren är öppen, då kan jag ta mig igenom dörröppningen, då tar jag mig inte genom dörröppningen.

    Ordet “genom” kan ofta syfta på en metod som används för att utföra något. Det kan man inte använda ordet “igenom” till.

    Reply
    1. Emma Avatar
      Emma

      Hej!

      Tack för din kommentar. Det finns som du säger vissa skillnader mellan ”genom” och ”igenom”.

      Både ”genom” och ”igenom” kan enligt svenska.se användas som både preposition och adverb. Institutet för språk och folkminnen skriver i sin frågelåda att ”(o)fta är genom och igenom utbytbara: luften passerar genom/igenom hålet.” Vare sig Isof eller Svenska akademien gör någon skillnad på att en av formerna skulle vara för olika typer av genompasserande, och det är inte heller något som jag har stött på i min efterforskning till det här inlägget.

      Det kan dock röra sig om en personlig/lokal grammatik som används inom en begränsad grupp eller geografiskt område, där det har uppstått ett behov av att särskilja på dessa två former. Återkom gärna med exempel i form av böcker eller artiklar där du har stött på det här fenomenet!

      Jag är ingen språkexpert som sitter på alla svar, så om du inte håller med skulle jag rekommendera dig att själv kontakta exempelvis Isof! Här är en länk till Isofs frågelåda gällande genom/igenom: https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=47991

      Med vänliga hälsningar,
      Emma

      Reply
  2. Andreas Avatar
    Andreas

    Det utgör en stor skillnad mellan att gå från, att gå ifrån, att ta från, och att ta ifrån

    Om jag vill undvika någon som befinner sig i närheten av mig, då går jag ifrån den personen. Ifrån åsyftar att en rörelse sker ifrån någon annan.

    Om man istället vill betona att en rörelse börjar vid en plats då används ordet från. Jag går från skolan eftersom att jag komma ifrån mina lärare.

    Samma sak med att ta ifrån. Om du tar en sak ifrån någon, då åsyftas en förflyttning av ett föremål från någons besittning till någon annans besittning.

    Om du tar från, då förekommer inte samma förhållande. Det är då inte en förflyttning som betonas, utan mer från vilken plats som man tog ett föremål ifrån.

    I vissa fall kan man säga både ifrån och från. Exempelvis när man fick något från/ifrån.

    Om man får en present från en person, då signalerar det både att man får något från en person som befinner sig vid en plats och att en förflyttning angående vem som är i besittning av föremålet äger rum, så då fungerar både ordet “från” och “ifrån”.

    Reply
    1. Emma Avatar
      Emma

      Hej igen, Andreas!

      Tack för din kommentar! Jag hänvisar till Institutet för språk och folkminnens frågelåda, vilket är en av de källor som jag har baserat mitt inlägg på.

      De skriver att ”Ofta är det valfritt att ha från eller ifrån, exempelvis i De reste från/ifrån Göteborg klockan åtta, två mil från/ifrån kusten, var kommer du från/ifrån? Det finns ingen stilskillnad mellan dem, men som preposition är från vanligast.” De anger sedan att det finns ett antal fall då bara ett av alternativen fungerar – som betonad verbpartikel, som efterled i sammansättningar samt som förled i sammansättningar. Länk: https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=37158

      Isof gör ingen skillnad på från/ifrån på det sätt som du beskriver, och det är inte heller något som jag har erfarenhet av. Det kan dock röra sig om personliga grammatiker, där man i en grupp eller ett mindre geografiskt område har börjat att särskilja på formerna för att man har ansett att det har funnits ett behov av detta. Skicka gärna exempel på böcker eller artiklar där du har stött på det här fenomenet!

      Om du har fler funderingar kring detta hänvisar jag dig till Isofs frågelåda, eftersom de besitter en helt annan expertis än vad jag gör.

      Med vänliga hälsningar,
      Emma

      Reply
  3. Andreas Avatar
    Andreas

    Du skriver att: ” Det finns alltså ingen stilskillnad på ”genom” och ”igenom” som prepositioner – inget är bättre eller mer talspråkligt än det andra.”

    Det som du skriver är inte i enlighet med SO, SAOB, SAOL och SAG.

    Även AI:n chatGPT 4o som har studerat all svensk språkanvändning som någonsin har skrivits, stödjer min korrigering av din felaktiga användning:

    ”Ja, det finns en viss skillnad mellan “genom” och “igenom” som prepositioner, även om de ibland kan användas synonymt. Skillnaderna handlar främst om stil, betoning och kontext. Här är en förklaring:

    “Genom”

    • Vanligast i bruk: “Genom” är den neutrala och standardmässiga formen som används i de flesta sammanhang.
    • Markerar passage eller medel:
    • Han gick genom dörren. (fokuserar på handlingen)
    • Jag lärde mig mycket genom att läsa boken. (markerar medel eller sätt)
    • Stilnivå: Formellt och neutralt, används i både tal och skrift.
    • Abstrakta sammanhang: “Genom” används oftare i överförda och abstrakta betydelser:
    • Genom tiderna har människor alltid sökt svar.
    • Vi kommunicerar genom internet.

    “Igenom”

    • Betonar rörelsen eller passageprocessen: “Igenom” används oftare när man vill lägga betoning på hela rörelsen från början till slut.
    • Hon gick långsamt igenom parken. (betonar att hon passerade hela parken)
    • Solen skiner igenom molnen. (lägger vikt vid att solen tränger igenom)
    • Mer målande och informellt: “Igenom” används ibland för att göra uttrycket mer levande, särskilt i tal och berättelser.

    Sammanfattning

    1. “Genom” är det standardvalet och används i de flesta situationer, särskilt i formellt språk eller abstrakta uttryck.
    2. “Igenom” används när man vill lägga extra betoning på passageprocessen eller skapa en mer målande, känslomässig effekt.
    ”

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *